EnglishLite om Judons historia
Judo har sitt ursprung i jiujitsu, eller ju-jutsu - en stridsteknik som troligen kom från Kina till Japan där den sedan utvecklades. Generellt kan man säga att jiujitsu är en lära om angrepp och försvar, för det mesta utan vapen, mot en beväpnad eller obeväpnad motståndare och användes av samurajerna. De kamptekniker som utvecklades gick i huvudsak ut på att utnyttja fiendens angrepp till sin egen fördel.
Systematisk jiujitsu-träning började ta form under andra halvan av 1500-talet och de olika jiujitsu-skolorna uppstod från ca 1600 och framåt. Det var huvudsakligen krigarklassen - samurajerna - som tränade jiujitsu och andra krigskonster.
Tiderna förändrades och jiujitsun fick allt sämre uppslutning. Det fanns dock en man som i speciella jiujitsu-tekniker såg möjligheten att utveckla en sport. Han insåg att det inte längre fanns ett behov för krigskonst i traditionell mening - samtidigt var det viktigt att inte all denna kunskap gick till spillo.
Mannen var Jigoro Kano, som vi idag känner som judons grundare. Han startade skolan Kodakan i Tokyo 1882 - detta år har sedan dess räknats som judons födelseår. Kano hade studerat under flera stora jiujitsu-mästare. Under en lång period bearbetade han tekniker och metoder som till slut byggde upp ett helt eget system som utvecklades till ett ideal. Jigoro Kanos system fick namnet Kodokan Judo.
Kano förändrade eller tog bort farliga och dåliga tekniker. Sporten blev snabbt populär i Japan och vid början av 1900-talet spred den sig vidare till USA och Europa. Judons utbredelse och popularitet har sedan dess bara ökat.
Idag är judo en väl etablerad och stor olympisk idrott - för herrar sedan 1964 i Tokyo och för damer sedan 1992 i Barcelona. Man beräknar att ungefär 16 miljoner människor världen över praktiserar judo.
Här följer några årtal med speciella händelser:
1860
Judons grundare Jigoro Kano, Shihan (=stormästare) föds den 28:e oktober i Mikage (inet lång från staden Kobe) i Myogo Prefekture i Japan.
1870
Kanos familj flyttar till Tokyo.
1877
Jigoro Kano tar över ledningen av Fukadoskolan, en jiujitsu-skola, när den gamle mästaren Hachinosuke Fukuda avlider.
1882
Jigoro Kano grundar Kodokan Judo med den första dojon i Eishoji-templet i Tokyo.
1884
En ny Kodokan (=platsen där man lär sig vägen) byggs.
1886
Tävling mellan Kodokan och Totsuka-skolan slutar 13 - 0 och två oavgjorda. Tävlingen var avgörande för vilket system som den japanska polisen skulle träna. Enligt japansk judohistoria är judons tekniska sida nu komplett.
1889
Jigoro Kano gör en av flera rundresor till Europa bland annat för att utforska västerländska utbildnings- och uppfostringsmetoder samt sprida judon.
1890
Jigoro Kano besöker bland annat Stockholm under hösten på uppdrag av det japanska utbildningsministeriet.
1895
Klassificering av kastteknikerna i Gokyo no waza.
1907
Ärmar och byxben på judogin (=judodräkten) förlängs.
1909
Jigoro Kano tar säte i IOC (Internationella Olympiska Kommintéen).
1911
Det japanska utbildningsministeriet beslutar att alla manliga elever i mellan grundskola och gymnasium skall träna antingen judo eller kendo.
1912
Jigoro Kano är överledare för den japanska truppen i OS - det var första gången Japan deltog.
1918
Gunji Koizumi (1880-1965) startar judoklubben Budokwai i London.
1922
Enligt japanska judohistoriken är judons spirituella sida nu komplett.
Kodokan Cultural Society bildas och Jigoro Kano deklarerar judons två grundprinciper - Seiryoko Zenyo (bästa möjliga användning av kropp och psyke) och Jita Kyoei (ömsesidig hjälp leder till ömsesidig välgång och förståelse).
1924
På Budokwai i London börjar färgade bälten användas för kyu-grader.
1932
Sällskapet för medicinska studier om judo bildas av Jigoro Kano.
1933
Jigoro Kano erhåller ministerportföljen för kroppslig kultur.
1935
Yoshiaki Yamashita (1865-1935) är den första som erhåller 10 Dan.
1938
Jigoro Kano avlider den 4:e maj.
Mikinosuke Kawaishi och Moshe Feldenkrains bildar Judo Club de France i Paris.
1945
Kyuzo Mifune erhåller 10 Dan.
1945-46
Alla kampsporter förbjudna i Japan.
1948
Europeiska Judounionen EJU bildas.
1950
EM arrangeras i Paris för första gången.
1952
Internationella Judofederationen IJF bildas av 17 nationer.
1955
Göteborg blir först med judo i Sverige.
1956
VM arrangeras för första gången i Tokyo med 31 judokas från 21 nationer. Första svenska klubben Hie Gou bildas av Bruno Adler med flera i Göteborg.
Gerhard Gosen med flera startar judoverksamhet inom Stockholms Judo och Jiu-Jitsu Institut.
1957
Judoklubben Hie Gou i Göteborg får besök av holländare - bland dem Opa Schutte.
1959
SM arrangeras för första gången på Lorensbergs Circus i Göteborg. Svenska Amatör Judo Organisation står som arrangör. Cirka 20 deltagare och Kenshiro Abbe var domare. Segrare i Dan-klass var Gerhard Gosen (Stockholm) och i Kyu-klass Günter Reichhardt (Linköping).
1960
Svenska Judoförbundet SJF bildas den 27:e november av nio klubbar vid ett årsmöte i Göteborg.
IOC beslutar att judo skall vara med som officiell sport vid OS i Tokyo 1964.
1961
Vid ett extra årsmöte den 12:e februari i Norrköping antogs SJF:s första stadgar och avgiften fastställs till 3 kronor per medlem.
Första sommarträningslägret genomförs i Åmål under ledning av Kenshiro Abbe.
SJF ansöker formellt om inträde i Riksidrottsförbundet RF och medlemskap erhålls.
1962
Första sanktionerade SM arrangeras i Eriksdalshallen i Stockholm med 45 deltagande judokas. Leif Åkerberg vinner lättviktslassen och Nils-Axel Alsén mellanvikten (båda Stockholms JK).
Första landskampen mot Finland i Helsingfors slutar med svensk seger 3 - 2 . Rolf K Johansson vinner den avgörande matchen.
Aikido och Karate kommer in i SJF.
1963
I samband med sommarlägret på Bosön den 29:e juli till 3:e augusti bildas Nordiska Judounionen NJU av Sverige, Danmark och Finland. Första NM genomförs.
SJF antas som provisorisk medlem i EJU vid dess kongress i Geneve.
1964
Judo är för första gången med i OS i Tokyo och Anton Geesink tar guld.
SJF ansluts till EJU som fullvärdig medlem och är därmed medlem även i IJF.
Antalet anslutna klubbar i SJF är nu 31 stycken och bestämmelser för Stora Grabbars Märke fastställs.
Vid EM i Öst-Berlin deltar för första gången två svenskar - Günter Reichhardt (Linköping) och Nils-Axel Alsén (Stockholm).
1965
Nils-Axel Alsén deltar som förste svensk vid VM i Rio de Janeiro.
1966
Över 50 klubbar är nu medlemmar i SJF.
Bestämmelser för mon-grader fastställs.
1967
Vid SJF:s årsmöte ändras namnet till Svenska Budoförbundet SBF eftersom flera budo-sporter nu finns inom förbundet. Riksgraderingskommitéen bildas.
Första Lag-SM för herrar arrangeras i Göteborg och vinns av Göteborgs JK.
Karl Wöst och Olle Edeklev erhåller som första svenskar IJF:s domarlicens.
1971
EM för herrar arrangeras i Göteborg.
Risei Kano, son till Jigoro Kano och IJF:s president 1952 - 1965, besöker Stockholm.
SBF producerar filmen "Det kom från Japan".
1972
Tommy Tegelgård deltar som förste svensk i OS i München.
Första Ungdoms-SM genomförs i Jönköping.
EJU fastsäller junioråldern till under 21 år.
IJF ändrar mattkantslinjen från 7 cm till 1 meter.
Budopass införs i SBF. C, B och A-kurser för instruktörer påbörjas.
1973
Inofficiellt Dam-SM arrangeras i Göteborg.
1974
Första Junior-VM arrangeras i Rio de Janeiro.
1975
Första officiella Dam-SM arrangeras i Stockholm.
Första Dam-EM arrangeras i München och Ann Löf (IK Södra) tar brons.
SJF:s årsmöte beslutar att införa kollektiv olycksfallsförsäkring och avslår en motion från sex judoklubbar om återgång till det tidigare SJF med enbart judo. HS får i uppdrag att utreda för- och nackdelar med ett separat judoförbund.
1976
Första judo-eleverna på specialidrottslärarlinjen på Gymnastik och Idrottshögskolan GIH i Stockholm.
1977
Första svenska EM-medaljören bland herrar Wolfgang Biedron (Uppsala) tar brons. Rebecka Ljungberg (SPIF) tar silver.
Bålsta Judoklubb bildas.
1978
SBF:s årsmöte avslog motion om namnändring till SJF.
1980
Vid OS i Moskva blir Bertil Ström (Lugi) femma. Judo var nationsmässigt den tredje största sporten efter friidrott och boxning.
Första VM för damer arrangeras i New York.
1981
Karl Wöst erhåller som förste svensk IJF:s A-domarlicens.
1984
Sumiyuki Kotani (1903-1991) graderas till 10 Dan.
Nya Kodokan invigs i Tokyo.
Karl Wöst väljs in i EJU:s domarkommitée efter att ha dömt vid OS i Los Angeles.
En allsvenska för distriktslag genomförs med final i Uppsala - Skåne vinner, Göteborg blir tvåa och Uppland trea.
1985
EM för damer arrangeras i Landskrona - Tipi Kontojärvi (Halmstad) tar silver i -52 kg och Elisabeth Karlsson tar brons i -66 kg.
Jörgen Häggqvist och Per Kjellin tar brons vid EM i Hamar.
1986
Judons Riksidrottsgymnasium startas i Frövi/Lindesberg under ledning av Björn Nyberg.
1987
Elisabeth Karlsson tar silver i VM.
SJF återbildas vid ett möte i Eskilstuna och väljs in i RF.
1988
SJF:s kansli förläggs till Frövi.
Första svenska medaljen i handikapp-OS går till Kenneth Henningsson (Kristinehamn) som tar brons.
1990
Förste heltidsanställde landslagstränare i Sverige blir Wolfgang Biedron.
1992
Vid OS i Barcelona blir Lars Adolfsson (Borås) femma och Katarina Håkanson (Uppsala) sjua. Katarina har sedan jobbat fler år med Bålsta JK.
Jonny Kullenberg erhåller IJF:s A-domarlicens:
1994
SJF har mer än 14000 medlemmar i 163 klubbar.
Rolf K Johansson (Norrköping) och Antoon Geels (Lund) erhåller 7 Dan.
Pernilla Andersson (SPIF) tar brons vid student-VM i Prag.
1997
Antoon Geesink (Holland) och Charles Palmer (Storbritannien) erhåller 10 Dan.
Bålsta JK flyttar sin dojo till Judohuset på Stockholmsvägen.
1999
Jan Björkman erhåller IJF:s A-domarlicens.
2000
Gabriel Bengtsson vinner som förste svensk en EJU A-turnering i Rotterdam i 66 kg.
Pernilla Andersson tar silver -57 kg vid EM i Wroclow.
SJF 40 år.
Pia Pettersson
